the way of the emil

Crunch time

2009-10-08T14:38:00.004+02:00

Jag har stängt in mig i en egen liten värld de senaste två dagarna, och bara tagit små korta pauser från min koncentration. Jag har nämligen konstruerat en hemsida för mitt nyregistrerade företag. :)

Eftersom nästan all min verksamhet kommer att ske över nätet är det ju viktigt att hemsidan blir bra. Det har varit otroligt kul, frustrerande, utmanande och tillfredställande att bygga upp sidan från scratch. Jag är visserligen inte helt klar än, men det närmar sig!

De enda egentliga avbrott jag tagit från mitt intensiva designande och programmerande har varit promenader med Texas, och så kom Manuel och Jesper förbi och kollade på senaste avsnittet av "How I met your mother" igår. Det är helt sjukt hur kul den serien är, slår Friends

med hästlängder.

Idag köpte jag en kamera! Jag kommer ju att behöva kunna ta bra bilder på mina produkter, så jag gick till Onoff och köpte en Nikon Coolpix L100. Jag hade inte kollat ut någon modell eller så innan, utan gick dit och fick råd direkt i butiken. 2500 spänn gick kalaset på inkl minneskort, men det är det värt. Får ju tillbaka momsen framöver också! :)

Att döma av det lilla testandet jag har hunnit göra än så länge verkar den fylla mina syften med rejäl marginal!

Träning ja! Det har inte blivit mycket av den varan under mina två dagars crunch time, men det gör inget, behövde ändå slänga in några vilodagar. Jag och Jesper ska köra ett pass ikväll. Chins ftw!

Ok, jag lovar att slänga upp en länk till sidan när det är dags att lansera. Några av er har nog dessutom redan sett beta-versioner. :)

Cheers!

I come from a world you may not understand

2009-10-01T22:54:00.005+02:00

Jag har kommit fram till den banbrytande upptäckten att shakers är bland det svåraste/mest mödosamma att diska. Det är ju tre prylar: locket (hur kommer man ens åt själv mynningen på ett bra sätt?), "gallret", samt den djupa, smala behållaren. Svårighetsgraden ökar dessutom av att jag ofta diskar tre åt gången. "Varför har du då tre shakers?" undrar du givetvis nu.

Jag och brorsan har varsin gainer-shaker till efter träningen (jag skattar mig lycklig som dessutom får äran att diska hans), och eftersom jag är lite för lat för att diska den direkt har jag en extra som jag har rent proteinpulver i. Jag känner mig ofantligt smart. Dessutom har jag kommit på den briljanta idén att ställa in tomma men odiskade shakers i kylen i väntan på diskning, så att de inte hinner bli så obehagliga. Det finns få saker som blir dåligt snabbare än en shaker med bara lite kvar i botten. Det skulle väl vara ett glas mjölk kanske.

Dagens bild:

In other news: min uråldriga granne har hotat med att gå till värden och berätta för honom att jag har en hund i min lägenhet, för "det står i mitt kontrakt att man inte får ha det!". Det är för övrigt det enda min granne har sagt till mig sedan jag flyttade in i januari. Jag känner på mig att det här början på en lång och god vänskap oss emellan.

Min värd träffade för övrigt Texas för ungefär ett halvår sedan, jag känner mig ganska safe.

Nu måste jag avrunda. Min hund utmanar mig i arga leken verkar det som. Jag tänker vinna.

Nattjobb

2009-09-05T02:20:00.003+02:00

En gång i tiden hann jag spela igenom hela Yoshi's Island till SNES på ett av mina nattpass. Detta var strax innan jul.

Jag lovar att Somethingterrific snart kommer tillbaka. Jag ser fram emot det själv. :)

Puss!

Copyright violation

2009-04-12T01:56:00.006+02:00

Idag fick jag ett tips av en kär vän (Tobbe) om att någon har gjort Copyright-intrång på mina bilder! OMG!

Spana in följande sida:

http://efskyrkan.nu.loopiadns.com/

Hittar ni det luriga? ;)

Det stör mig inte så mycket eftersom det var för ett ädelt ändamål (alltså TV-spelskvällen, inte att dom är kristna). Kul att folk tycker att ens grejor ser proffsiga ut hursomhelst. Och ja, jag har kontaktat dom. Ska bli intressant att se vad dom svarar.

Jajävlar.

Impulsköpa TV-spel

2009-04-03T21:55:00.004+02:00

Ibland får jag infall att köpa gamla TV-spel som jag har nostalgiska minnen till, och då gäller det att ta ett break och fundera, "är det verkligen något jag vill, eller bara stundens infall"?

Jag kan uppnå nästan samma känsla med emulatorer och grejor ju. :)

Förresten, ta gärna en titt på http://www.somethingterrific.com/ . Jag lovar att uppdatera varje måndag! Hehe.

Autosave?

2009-02-01T23:27:00.003+01:00

Jag har fått hem min alldeles nya ritplatta. Den är jääääättebra. :)

Jag har arbetat på en serie några timmar igår och större delen av den tid som blivit över idag, och det artar sig. Började faktiskt bli nöjd, vilket är svåruppnåeligt när man är jag. MEN!

Jag arbetade på min nya bild i godan ro när jag plötsligt upptäckte att skärmen slocknade. Märkligt, tänkte jag, och blev lättad när bilden kom tillbaka. Däremot kunde jag inte styra musen så bra och efter några sekunder slocknade skärmen igen.

"Jag sparar!" tänkte jag, för det var väl 20 minuters arbete sedan jag senast hade sparat bilden. Mellan fler skärmsläckningar och ryckiga musrörelser senare lyckades jag iallafall komma åt "save"-knappen, innan datorn hängde sig helt (konstigt datorfel förresten, jag misstänker virus).

Anyway, jag tänkte att: aja, antingen hann jag spara eller inte, det är inte hela världen. Startar upp datorn igen och öppnar min arbetsfil.

OCH DET HÄR ÄR HUR BILDEN SER UT NÄR JAG ÖPPNAR DEN IGEN!!! :

Alla mina lager, mina detaljer och allting: borta. Det enda jag har kvar nu är en lågupplöst jpeg-fil från några arbetstimmar bakåt i tiden när jag skulle be en kompis om råd.

Det jag får göra är helt enkelt att använda den som grund för att göra en NY bild, beräknad tidsåtgång: 3 timmar, minst.

Tur att jag är en lugn och harmonisk man som bara behöver några sekunder på sig för att hitta på något positivt med det hela: jag kan göra om ruta ett som faktiskt kändes lite tråkig, och sen lär jag mig att spara oftare och i fler filer... hrmm..!

Men det betyder inte att jag är helt glad ... :/

Magnus är stark

2009-01-30T22:11:00.008+01:00

Yesyesyes, Doom-plattan har varit klar sedan länge, men först nu tar jag mig för att lägga ut resultatet här på bloggen. Kolla bara!

Jag fick frågan om hur lång tid det har tagit att göra den här, och svaret är: ganska lång tid. Här kommer lite "fakta":
Total storlek (utan ram): 128 x 111 cm
Totalt antal pärlor: 56 832
Total tid: Ca 60 timmar

Bilden består av 72 mindre rutor, och varje ruta har i snitt tagit cirka 40 minuter att lägga (48 timmar totalt), sen har jag fått stryka ihop, göra om cirka 8 av rutorna för att jag strykt sönder dem, byggt en ram, limmat dit pärlorna på ramen osv.

För att inte tala om arbetet med att framställa en ritning och beställa hem passande pärlor. Räkna med typ 60 timmar, utspridda över tre månaders tid. :)

Ja, jag är en nörd.

--

Magnus Samuelsson förresten, vilken kille! Kolla här när han bryter armen av den störste karl jag sett. Klippet är från 1995, och den första killen man ser är inte Magnus, utan killen han möter.

2009-01-17T16:46:00.000+01:00

Nedless to say; hålen är borrade.

Borrhål och Benjamin Button

2009-01-16T03:46:00.009+01:00

Att borra hål i väggar kan antingen vara väldigt tillfredställande eller hopplöst frustrerande. Det gläder mig verkligen att det var förvånande lätt (och alltså tillfredställande) att borra de nödvändiga hålen för att få upp badrumsspegel och "medicinskåp", men att det är helt omöjligt att få till hålen för min DOOM-tavla är mindre kul.

Jag kände det innan jag tog fram borrmaskinen. Jag tänkte "antingen har jag inom en kvart satt upp min tavla och fått en riktigt nice utsmyckning på väggen, eller också, och det här är dessvärre mer troligt, så kommer hålen inte att komma tillräckligt djupt innan det tar stopp och jag har istället tre fula hål i väggen."

Alternativ nummer 2 blev fallet. Men jag tror det beror på den skräpbilliga borrmaskinen och möjligen fel typ av borr. Jag ska tamejfan köpa en riktig borrmaskin, för det är samma visa i varenda lägenhet. Vissa väggar går hur lätt som helst, andra är omöjliga.

Kollade runt lite på olika forum, och så dök tips på den här upp. Det som gör det roligt (och notera att jag använder uttrycket "roligt" väldigt lösaktigt här) är att det är exakt samma modell som min hantverkarförebild Peter har. Inte särskilt dyr heller. :)

Förresten sjukt hög manlighetsfaktor att snacka om borrmaskiner (i det här fallet borrhammare) i bloggen. Jag har inte bestämt mig för om det är manligt på ett bra eller dåligt sätt ännu.

En minus-eloge till SF:s hemsida förresten, för att den aldrig funkar som den ska. Antingen tar den en kvart att ladda, eller så "går det inte att boka biljetter för tillfället". :( It won't stop me though, på lördag blire bio! "The Curious Case of Benjamin Button"!

Idag har jag ingen vän. ;)

Inredning & Dani

2009-01-09T01:21:00.004+01:00

Tåget var försenat med en timme imorse, men jag kom till slut fram till Frösunda, där Eniros huvudkontor ligger. Det var en väldigt intressant dag, jag får mer och mer ansvar inom mitt område och det är också en väldigt rolig form av ansvar. Precis inom det jag är intresserad av. :)

Och lägenheten ja, killen som bodde där innan gjorde inget vidare jobb vid flyttstädningen, och jäklar vad nedgångna vissa av grejorna är. Men det gör mig ingenting, det ger mig en utmärkt ursäkt att byta ut till grejor som jag själv verkligen trivs med. Det slog mig också igår kväll att just det här med att uppgradera saker, göra dom så bra det bara går, det är något jag älskar, speciellt när jag känner att jag kan göra det bra och att personen som ska ha det uppskattar det. I det här fallet är den uppskattande personen jag, så jag kan vara säker på att mitt slit är värt besväret. ;)

Jag tänker ha en dagens vän även idag, denna gång är det Dani som står i rampljuset! Jag är ganska säker på att jag första gången träffade Dani när jag gick i fyran, och vi spelade i samma orkester i några månader. Vi var båda fiolspelande gossar. Därefter såg vi inte varandra särskilt mycket förrän jag gick i gymnasiet, men då blev vi the golden friends of awesome wonder!

Dani förtjänar en rejäl hög med uppskattning (eller avhyvlingar?) för att han fått mig att bli den jag är idag.

Hans hem är än idag lika mycket av en avkopplande tillflyktsort som den var under mina teenage angst-år. :) Faktiskt mera nu rentav.

Jag älskar mitt liv

2009-01-02T03:20:00.007+01:00

Mer nu än någonsin tidigare.

Jag känner en starkare klarhet i vad det är jag vill för varje dag som går. När jag vaknade imorse (läs: klockan 14) hade jag inte en aning om att när kvällen kom skulle jag ha fått ett kontrakt på en skitbra lägenhet mitt i centrum, rymlig och med riktigt bra (låg) hyra. Får dessutom första månaden hyresfri och det bara känns så sjukt bra.

Jag har aldrig upplevt en så stark känsla av riktning i mitt liv som just nu.

Dagens vän är för övrigt Manuel, en vapendragare som har visat sig vara en av mina absolut mest tillförlitliga. Det var faktiskt på en fest i Åtvidaberg sommaren 2002 som vi verkligen blev nära vänner på riktigt, och det har utvecklats mer och mer sen dess.

Vi kommer praktiskt taget att bli grannar när jag flyttar in i nya lägenheten. :)

A Salute to you Manuel, du fagre karl (se bara på den stiliga zebrahatten)!

2008-12-29T02:03:00.006+01:00

Jag har lyssnat mycket på "Keep in mind" av Henric Bellinger på sistone. Väldigt annorlunda sound, och överhuvudtaget måste jag säga att jag uppskattar texten i låten. Check it out här.

On an unrelated topic: 118118 SMS är sjukt mycket bättre än 118100! Jag skickade samma fråga till båda tidigare idag, frågan var "I vilket avsnitt får man se Barney Stinsons lägenhet? (då lily flyttar in)?"

118118 svarade efter en kvart, med ett bra och välformulerat svar. Efter 50 minuter fick jag följande SMS från 118100:

"Hej! Vår tjänst är populär och din fråga är placerad i kö. Tack för tålamodet! Mvh 118100"

Jag går vidare med min dag, och inte mindre än 7 timmar (!) och 50 minuter senare får jag svaret! Helt sjukt.

Mikael Winberg

2008-12-21T23:54:00.004+01:00

Jag har haft en bra dag idag. Mycket positiva upplevelser, mycket känslor, iallafall mestadels.

Pantade alla burkar och flaskor som vi halvt framgångsrikt hade gömt i ett hörn av köket. 336 spänn blev det totalt! Och hör och häpna: Pantmaskinen funkade genom hela processen, jag behövde inte tillkalla personal en enda gång!

Ikväll saknar jag Micke. Fick ett infall att skicka ett mail till honom och kolla hur saker och ting går, och ses nån gång framöver, hitta på något kul. Micke gick bort för snart ett och ett halvt år sedan, och jag har fortfarande inte accepterat eller förstått det.

2008-12-19T09:04:00.003+01:00

Jag vet inte om det bara är jag, men jag snubblade över den här bilden förut, och den är bara så otroligt fridfull. Det finns få saker som gör mig så lugn som sommarregn.

Mega Man 2 och Doom!

2008-12-12T03:28:00.009+01:00

Mitt andra monster-galen-projekt är nu avklarat. Det har lagts mer pärlor än någonsin tidigare i manna-minne. Iallafall mitt manna-minne. Det enda som återstår är att åka ut till Bauhaus och köpa något lämpligt att montera upp härligheten på, sen lovar jag att det dyker upp bilder på åbäkena. :)

Hade filminspelningen på jobbet häromdagen, dom intervjuade mig till en kick off-video som ska visas för alla 118118-medarbetare i början av nästa år. Det var lite småkul, men nu vet jag med säkerhet att jag inte vill bli skådespelare. Lätt värt upplevelsen dock! :)

Imorgon missar jag vad jag är säker på skulle bli en vansinnigt kul kväll ute med jobbgänget, men jobbar man natt så jobbar man natt.

Utöver detta känns saker och ting bättre nu än någonsin tidigare. Många saker faller på plats, och livet är riktigt riktigt härligt att leva! Har förresten kommit igång med träningen också! Börjar komma i form nu faktiskt, kolla bara på det här fotot jag tog direkt efter träningen tidigare idag.

Snyggt!

All right, over and out, roger!

Whopie

2008-11-24T13:07:00.003+01:00

Hoppsan, jag fick visst 10 000 mindre än vad jag räknat med i lön denna månad.

Nåja, extralönen dyker upp så småningom, och jag har inte några akuta saker att fixa med heller. Idag har jag lagt en jävla massa pärlplattor, kollat på ännu fler "How I met your mother"-avsnitt (snart klar med säsong 3), och mer eller mindre blivit kvitt min förkylning.

På tal om sjukdomar förresten, Texas som har haft ett infekterat öga har (tack vare min excellenta behandling) nästan blivit bra igen, och slipper nu tratten på huvudet. Nästan lite synd, för han är sjukt gullig med den på. Haha.

Jag ska snart planera in en ny stug-weekend med spel och vänner, för det var så jäkla kul sist. Blir nog av i mitten av januari, jag hör av mig till er det berör när datum är spikat. :)

Och min working-fixing-spree verkar inte riktigt ha lagt sig ännu. Om saker och ting går min väg har jag snart ledsagat både William och Tobbe in i Eniros anställning, så vi håller tummarna.

Bottom line is; I'm awesome. ;)

118118 SMS

2008-11-03T02:37:00.003+01:00

Jag fick hem "The Fountainhead" med Ayn Rand häromdagen. Den är tjock. Riktigt tjock. En tegelsten faktiskt, med över 700 sidor och liten text, och så givetvis på rätt så avancerad engelska, men jag ser ändå fram emot att börja läsa den. Det ska bli kul.

Första nattpasset med SMS-tjänsten, och det är en söndag. Det är ju knappast kö, men det är en rolig arbetsuppgift.

Kvällen var också kanonbra i övrigt, med lite oväntade inslag. Det känns verkligen som att saker och ting går precis som dom ska göra, och imorgon börjar Steinar och Manuel på nya jobbet, med viss hjälp från undertecknad. Det är jag som är killen som fixar jobb åt folk. :D

Skicka massor av frågor till 118118 de kommande nätterna, för då är det nämligen JAG som svarar! :)

Vanilla Sky

2008-10-28T21:55:00.004+01:00

Det är verk som Vanilla Sky som kan förändra en människas liv.

:)

Off to get "The fountain head"!

Update: 20 minuter senare
"The fountain head" is now ordered!

Och förresten, såhär långt har jag kommit än så länge:

It's a start :)

I'm flying!

2008-10-27T18:36:00.006+01:00

Flera händelser de senaste dagarna är väl värda att nämna. En av dessa var när Manuel och Viktor fick mig att inse att gravitation är en mental vanföreställning. Detta skedde när grabbarna fick för sig att hoppa upp och ta tag i en mycket hög kant och dra sig upp över den, något jag inte trodde jag skulle fixa. Första hoppet var jag 20 cm ifrån kanten, och ändå hade jag inbillat mig att jag gjort mitt yttersta. Sissådär 5 hopp senare hade jag kanten i mitt grepp! Woooh! Jag krossade helt enkelt en limiting belief jag hade gällande min egen fysiska kapacitet.

<---- Jag

Vidare har alla miljoner pärlor dykt upp med posten nu. De är (nästan) fånigt många! Två av sjuttiotvå plattor lagda hittills, tempot lär öka. :)

Och det är dags att ta farväl av vissa saker från det förflutna, hur kära de än har varit. Inte helt lätt, men i längden det enda rätta (det är coolt att ha med kryptiska grejor i bloggar som kan betyda precis vad som helst, ifall du inte visste alltså).

En morgondag stundar, och vem fan vet vad den för med sig. Det är bara att välja en färdriktning, och anpassa sig efter vinden. (metafor!)

Ajuste, jag, Manuel och Viktor har bestämt oss för att dra iväg på en resa över världen tillsammans nästa höst. Perfekt för mig som ju har möjlighet att jobba ihop en hel HÖG med pengar tills dess. Yeah!

Jag och Dani började vårt Mega Man-Marathon igår. Vi hann med att spela igenom och klara 1:an, 2:an OCH 3:an. Det är nästan så man blir lite stolt över oss. Och det är bara att konstatera förresten; inte ens de svåraste banorna på någon av de Mega Man-spel vi kört hittills är ens lika svår som den lättaste banan jag hittills kört i Mega Man 9. Fyran är det dags för ikväll!

Ett viktigt projekt återstår, och det är att göra träning till en vardagsgrej.

Livet är precis så bra som jag vill att det ska vara, nu jävlar!

Bulbasaur -> Venusaur

2008-10-24T01:05:00.008+02:00

Vaknade med lite av en känsla av tomhet i morse. Kände det lite som att jag inte visste vad poängen med något var. Jag brukar inte känna så särskilt ofta, och jag vet att det går över. Lite apati är aldrig fel, haha! Det höll i sig i någon timme eller så, promenaden med Texas piggade upp.

Vad konstigt det kan bli när man släpper alla sina gamla föreställningar om att man måste göra det och det och det, och inser att det inte finns några måsten alls. Allt handlar om vad man själv vill, och jag har börjat inse det nu. Lite av bi-effekten av det är ju att man kan få en liten släng av "whatever", men faktum kvarstår: jag har som roligast när jag genomför något. Apropå det förresten:

Jag och några av grabbarna ska ju hyra en stuga i lysingsbadet i mitten av november! Satan vad kul det ska bli! Grabbighet, öl, brädspel, tv-spel, god mat, goda vänners lag; conditions are perfect for a weekend of full awesomeness! Miljöombytet innefattandes en rymlig stuga med havsutsikt lär ju knappast göra saken sämre, även om vi antagligen inte kommer att sola eller bada särskilt mycket. Haha, nu kom jag på att jag ska fanimej doppa mig minst en gång den helgen! :D

Kommande helgens festplaner är lite luddiga. Var först tänkt att bli en korridorsfest i Linköping med Tomas, men den festen verkar utebli. Lite synd eftersom jag såg fram emot det, men Katta har snackat om fest hos henne. Å andra sidan vill Viktor och Manuel hitta på något, och den kombinationen kan heller aldrig slå fel! Så det är knappast synd om mig, det finns alla tillfällen i världen att ha hur kul som helst.

Ska iofs börja lördagen med högskoleprov, det ska bli "intressant", haha!

Bulbasaur, arketypen för min mentala bild av uttrycket Pokémon. Hade en väldigt intensiv Pokémon-period, så jag kan nog fortfarande säga namnet på vilken av de 150 första som helst. Min favorit är ändå Bulbasaur, en groda med en lök på ryggen. När han utvecklas gör även löken det, så att den blir till en hel utslagen blomma när han är på sin högsta nivå; Venusaur.

Pokémon-spelen är roliga spel, ska fanimej börja spela det igen framöver. :)

Nej, det börjar bli dags att ta tag i saker och ting, göra något kul! :D

Åtvidsdagen

2008-10-22T19:11:00.001+02:00

Sitter här med en kall cola, kvällen är inte så långt liden, och jag har en Texas vid mina fötter. Han ligger och tar det lugnt, halvsover. Det är inte utan anledning han har fått smeknamnet "little Buddha".

Kom precis tillbaka från gymmet. Kvällens pass var knappast det bästa i världshistorien, fast jag är helnöjd med att jag gick dit och körde lite rygg. Dels för miljöombytet, och dels för att skapa mig en ny vana. Jag har fortfarande inte bestämt mig för ifall jag vill ha en rippad kropp eller bara vara allmänt välmående. Det beslutet känner jag ingen större brådska inför, "varför" är mycket viktigare än "hur".

Var ledig igår, och det är fascinerande att se vad man väljer att göra när man har en hel dag att lägga oavkortat precis som man vill. I det här fallet började dagen med att sova till tio, hoppa in i bilen mot åtvid med Tobbe, för att sedan spontan-hälsa på mamma vid elva-tiden. Tur att hon jobbade kväll igår, så att hon var hemma.

Jag och Manuel fortsatte med att promenera genom hela Åtvid. Typ. Vi fokuserade på elljusspåret, min favoritpromenad-sträcka när jag är där. Har förresten kommit fram till att åtvidabergs elljusspår är en av mina favoritplatser. Det var ju trots allt här jag på helt eget initiativ gjorde något åt min urkassa kondition vid 14-årsåldern. Jag vet än idag inte riktigt vad det var som drev mig till att börja träna, men jag är väldigt glad att jag gjorde det.

För mig är elljusspåret en symbol för att ta kontroll över sitt liv.

Åkte förbi farsan och hans fru en sväng, där Texas fick brottas med Ulrik och Wilmer. Blev även bjuden på käk (potatis, spenat och falukorv). Var många år sen jag åt det senast. Det känns som en väldigt konstig blandning på något sätt; falukorv och spenat. Fast det funkar ju bra.

Utöver det utomordentliga sällskapet hos Erik på kvällen var temat TVÅ saker: plastpärlor och Mega Man 9. Jag får återkomma med vad jag menar med plastpärlorna, for now är det nog att säga att vi beställde över 120 000 pärlor för närmare 1 300 spänn. Stort projekt på gång. :)

Mega Man 9. Oh man vilket spel. Jag är har spelat de gamla spelen i nästan 20 års tid nu, så jag anser mig vara en ganska skicklig spelare vid det här laget. MEN! Fyfan vad svårt det är! Det var bara med massor möda och enormt besvär jag klarade av två banor på den ansenliga stund jag lade på spelet! Dock kommer man inte ifrån att tillfredställelsen av att faktiskt klara en bana är desto större när man väl lyckas. Och musiken låter som den ska och ännu mer! :)

Intressant att se hur man reagerar mentalt när man kör något som kräver så stor koncentration och minsta brist på detta leder till att Mega Man dör med en gång! Jag måste ha dött uppåt 30 gånger på Tornado Mans bana, och varje omgång tar det någon minut att komma fram till platsen där det är så svårt att man faktiskt dör. Att vråla till av frustration, göra yviga upprörda gester, och svära rent allmänt var inslag i så gott som varje "död", men efter att ha rest mig upp, gått några meter och svalkat mig lite satte jag mig igen, helt säker på att "den här gången kommer jag klara det". :)

Haha, Texas ligger och gnäller vid mina fötter, dags att gå en promenad med honom nu.
So long, sucker!