Tåget var försenat med en timme imorse, men jag kom till slut fram till Frösunda, där Eniros huvudkontor ligger. Det var en väldigt intressant dag, jag får mer och mer ansvar inom mitt område och det är också en väldigt rolig form av ansvar. Precis inom det jag är intresserad av. :)
Och lägenheten ja, killen som bodde där innan gjorde inget vidare jobb vid flyttstädningen, och jäklar vad nedgångna vissa av grejorna är. Men det gör mig ingenting, det ger mig en utmärkt ursäkt att byta ut till grejor som jag själv verkligen trivs med. Det slog mig också igår kväll att just det här med att uppgradera saker, göra dom så bra det bara går, det är något jag älskar, speciellt när jag känner att jag kan göra det bra och att personen som ska ha det uppskattar det. I det här fallet är den uppskattande personen jag, så jag kan vara säker på att mitt slit är värt besväret. ;)
Jag tänker ha en dagens vän även idag, denna gång är det Dani som står i rampljuset! Jag är ganska säker på att jag första gången träffade Dani när jag gick i fyran, och vi spelade i samma orkester i några månader. Vi var båda fiolspelande gossar. Därefter såg vi inte varandra särskilt mycket förrän jag gick i gymnasiet, men då blev vi the golden friends of awesome wonder!
Dani förtjänar en rejäl hög med uppskattning (eller avhyvlingar?) för att han fått mig att bli den jag är idag.
Hans hem är än idag lika mycket av en avkopplande tillflyktsort som den var under mina teenage angst-år. :) Faktiskt mera nu rentav.
fredag 9 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag försöker skriva nåt smart och bra här men det går inte.
Jag blev rörd kort och gott och vill bara säga till alla andra att jag är lite bättre än er och kom ihåg att blygsamhet är viktigt!
Skicka en kommentar